Christiaan Barnard: Verskil tussen weergawes

Content deleted Content added
k →‎Persoonlike lewe: Interne skakel
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.8
Lyn 31:
== Groote Schuur-Hospitaal ==
[[Lêer:View of Old Main Building of Groote Schuur Hospital.jpg|duimnael|links|300px|[[Groote Schuur-hospitaal]], waar die eerste hartoorplanting gedoen is.]]
Hy keer in [[1958]] terug na [[Suid-Afrika]] en word lektor by die Universiteit van Kaapstad se Mediese fakulteit en ’n chirurg by Kaapstad se Groote Schuur Hospitaal. Uit Amerika bring hy ’n hartlongmasjien saam, wat hy in die Groote Schuur Hospitaal installeer. Teen [[1962]] begin hy en sy span navorsers om ’n nuwe soort hartklep te ontwerp wat vir baie jare daarna steeds suksesvol gebruik word. In [[1963]] begin hy met eksperimentele hartoorplantings op honde en voorspel dat hartoorplantings op mense gou sal volg.<ref name=":0" /> Hy word bekend as 'n briljante snydokter. Hy doen die wêreld se eerste hartoorplanting op 3 Desember 1967 by Groote Schuur. Die pasiënt was [[Louis Washkansky]]. Hy het [[Denise Darvall]] se hart ontvang. 'n Span van dertig mense staan hom by tydens die operasie wat nege uur lank duur; waaronder [[Cecil Moss]]. Alhoewel die operasie suksesvol was, sterf Washkansky aan [[longontsteking]] agttien dae na die operasie. Chris Barnard word oornag wêreldberoemd.<ref>Heart Transplant: http://www.heart-transplant.co.uk/barnard.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20111001054057/http://www.heart-transplant.co.uk/barnard.html |date= 1 Oktober 2011 }}</ref><ref>Western Cape Government: https://www.westerncape.gov.za/general-publication/chris-barnard-performs-worlds-first-heart-transplant</ref>
 
Gedurende [[1972]] word hy 'n professor aan die Universiteit van Kaapstad. In [[1974]] doen hy die wêreld se eerste babahartoperasie; [[Dorothy Fischer]] leef 12 jaar nadat sy haar hart ontvang het. Hy tree in [[1983]] af.<ref name=":1" />
Lyn 44:
Sy broer, [[Marius Barnard|Marius]], 'n [[Kardiologie|kardioloog]], was deel van Chris se hartspan.<ref>Uys, Isabel. Die Suid-Afrikaanse Gids- feite en wenke. 2009. ISBN 978-1-86919-324-9</ref>
 
Hy is op 2 September 2001 tydens 'n besoek aan [[Siprus]] oorlede weens 'n akute asma-aanval.<ref name=":2">ZAR Biographies: http://zar.co.za/barnard.htm {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210102235343/http://zar.co.za/barnard.htm |date= 2 Januarie 2021 }}</ref>
 
== Skryfwerk ==